paretb

Jag är sen sådan person som kan bli helt förstummad över hur vissa människor har en förmåga att använda sitt språk. Därför så kan jag bara inte låta bli att dela av mig av en otrolig text som jag föll över i en bok som jag håller på att läsa. Läs den långsamt och väg varje ord. Hoppas ni kommer tycka om den lika mycket som jag //Chris (Ps. jag har gjort understrykningarna i texten - inte huvudförfattaren)

"Vår djupaste rädsla är inte att vi inte räcker till.
Vår djupaste rädsla är att vi är mer kraftfulla än vi förstår.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss, vem ska jag vara?
Lysande, fantastisk, talangfull, underbar.
Vem ska jag inte vara?
Du är ett Guds barn.
Att du låtsas vara liten tjänar inte världen.
Det finns ingenting upplyst i att gömma din storhet,
för att andra människor inte ska känna sig osäkra.
/.../
Och när vi låter vårt eget ljus stråla,
ger vi omedvetet andra människor tillåtelsen att göra detsamma.
När vi befrias från vår egen rädsla befriar vår närvaro automatiskt andra."